Fornlämningar i Karlskoga socken
1-49 | 50-99 | 100-149 | 150-199 | 200-249 | 250-
150 10E 4g Tjärfamställningsplats
Tjärframställningsplats bestående av en grop i berget 0.6 m. i diam., 0.2 m. dj. I botten finns ett borrat avtappningshål 0.9 m. l., 0.03 m. i diam. hålet är borrat i ca 45F8 vinkel genom berget och ut i den lodräta bergssidan. 0.5 m. nedanför hålets undre mynning finns en plattform av 5 stenar 0.2-0.6 m. st. för att ställa tjärtunnona på. I gropen kan fortfarande ses tjärrester. Omedelbart N om gropen finns 2 bitar av den gjutjärnsgryta som används vid framställningen.
151 11E 0e 11E 0f Torplämning Silverhyttan 1:1 "S. Mellanhöjden". Bebyggelselämning sentida bestående av 2 husgrunder och ett 100-tal odlingsrösen inom ett ca 500x200 m. (N-S) stort område. Husgrunderna belägna i områdets SÖ del är rektangulär resp. kvadratisk. Den rektangulära har låg kantskoning och den kvadratiska har ca 1/2 m. h. väggrester av slaggsten. Odlingsrösena är oregelbundna runda eller ovala ca 1.5-4 m. i diam. och 0.5-1 m. h. Stenarna är 0.1-0.5 m. st. Sannolikt rester efter torpet S. Mellanhöjden. Enl. uppgift bebott ända in på 1930-talet. Även rester av stengärdsgård finns i området. Rev. 1987: Torplämning inom ett ca 40x35 m. st. område (N-S) bestående av 1 husgrund 7x7 m. st. (140-340 gon) bestående av 0.5-0.7 m. h. väggar av slaggsten raserade och delvis övertorvade, 1 grund efter ekonomibyggnad diffus avgränsning ca 7x4 m. st. (140-340 gon) av gråsten i marknivå till 0.2 m. h. 1 källargrund samt ca 20 m.
152 10E 9e Bebyggelselämningar Åbylund 1:1 "Rytartorpet". Bebyggelselämningar inom ett 20x20 m. st. område (N-S). bestående av 1 husgrund 4x2 m. (VNV-ÖSÖ), 1 källare, 1 stenmur 8 m. 40 gon om husgrunds hörn NÖ är sten med inknackat årtal 1869. Enligt uppgift av Alf Bande Karlskoga hette torpet Rytartorpet.
153 10E 9f Slaggförekomst sekundär Hållsjötorp 1:6 Slaggförekomst 18x10 m. (140-340 gon). Sporadisk slaggförekomst spridd på ytan. Slaggen är ljus porig och med inslag av brun och grön slagg. 0.1-0.3 m. st. Transporterad med vatten el. is från hyttan ca 750 m. 380 gon härom.
154 10E 9f Torplämning Nolby 1:1 "Lunthöjden (Lundbergshöjden)". Bebyggelselämningar inom ett 160x40 m. st. område (N-S). bestående av 1 husgrund 4x3 m. (Ö-V) med spisröse i mitten, 1 ekonomibyggnad, 1 källare, 1 ladugård samt ca 15 odlingsrösen inom området. Lundbergshöjden enl. häradskartan och SOA.
155 10E 9f Torplämning Hållsjötorp "Ö. Dammfallet". Bebyggelselämningar inom ett 70x20-50 m. st område (Ö-V) bestående av 1 husgrund 5x4 m. (N-S) i mitten är ett spisröse, 1 källare samt 1 husgrund efter ekonomibyggnad 4x4 m. st. Området utgörs av impediment i åkermark samt hagmark. Enl. uppgift av Reino Wansaar, Brotorp var torpet bebott in på 1890-talet.
156 10E 9f Bebyggelse uppgift om Hållsjötorp "(Brattorp)". Bebyggelse uppgift om. Enligt Reino Wansaar 55 år Brotorp ska inom det på fotokartan streckmarkerade området ha varit ett torp. På platsen finns tre åkerimpediment utan synliga lämningar efter bebyggelse..
157 10E 9f Slaggförekomst sekundär Hållsjötorp Slaggförekomst 7x3 m. (20-220 gon). Rikligt med grön glasad slagg, hyttslagg, 0.1-0.2 m. st. med inslag av ljus slagg. Dumpad på platsen.
158 10E 9f Torplämning Hållsjötorp "Mosstorpet". Bebyggelselämningar inom ett 35x15-30 m. st. område (NNÖ-SSV) bestående av en husgrund 5x4 m. (N-S) i mitten är ett spisröse, 2 husgrunder efter ekonomibyggnader, 5x3 m. (N-S) resp. 3.5x3.5 m. En källargrund. Grunden efter bostadshuset är belägen på impediment i åkermarken.
159 10E 9f Skärpningar Silverhyttan 1:1 1) Byggnadsgrund 4x4 m. st. (90-290 gon) bestående av 0.5-1 m. h. och 0.5-1 m. br. murar. av 0.1-0.4 m. st. stenar i kallmurning. Ca 5 varv sten. I S är en öppning. 2 m. S om 1 är: 2) Skärpning ca 5x3 m. st. (130-330 gon) och 0.4-1 m. dj. till vattenytan. SSV om skärpningen är skrotsten. 34 m. 10 gon om nr. 1 är: 3) Skärpning 5x2-4 m. (160-360 gon) 1.5-3 m. dj. Beväxt med några torrakor i botten. VSV om skärpningen är skrotsten.
160 10E 9e Torplämning Nolby 1:1 "Ängfallet". Bebyggelselämningar inom ett 100x30 m. st. område (NNÖ-SSV) bestående av 1 husgrund 7x4 m. (NNÖ-SSV) gjuten grund, trappa 3x2 m. (340-140 gon), 1 grund 3x3 m., gjuten grund, 1 källare av slaggsten 4x3 m. (250-50 gon). Enligt skyltning på platsen är Ängfallet ett jordtorp upptaget omkring 1780. Torpet ödelades på 1940-talet och huvudbyggnaden står idag uppförd vid Rosendals gård söder om Immen. I folkmun kallas torpet 'Backera'. Torpet är skyltat.
161 11E 0e Torplämning Nolby 1:1 "Östra Viken". Bebyggelselämningar inom ett 60x30 m. st. område (Ö-V) bestående av 1 husgrund av slaggsten 4x4 m. st., 1 grund av sten 2x1.5 m. st. (180-380 gon), 1 källare 4x4 m. st., 1 brunn. På grunderna växer sly och buskar. Enligt skyltning på platsen är Östra Viken ett kolaretorp under Alkvetterns bruk. Torpet togs upp på 1700-talet i samband med att Silverhyttan byggdes om till järnhytta. Byggnaden revs på 1950-talet. Siste brukaren hette Filip Gustavsson. Torpet är skyltat.
162 11E 0e Torplämning Silverhyttan 1:1 "Västra Viken". Bebyggelselämningar inom ett 40x20 m. (80-280 gon) st. område bestående av 1 husgrund 7x4.5 m. (Ö-V) spisröse i mitten, 1 ekonomibyggnad 7x4.5 m. (190-390 gon) av slaggsten, 1 källare 3.5x3 m. (190-390 gon). Enligt skyltning på platsen är Västra Viken ett kolaretorp som togs upp på 1700-talet under Alkvetterns bruk i samband med att järntillverkningen inleddes vid Silverhyttans masugn. Siste brukaren var Knut Nilsson. Torpet ödelades på 1950-talet. Torpet är skyltat.
163 11E 0e Torplämning Silverhyttan 1:1 "Södra Vägtorpet". Bebyggelselämningar inom ett 50x25 m. st. område (ÖSÖ-VNV). bestående av en husgrund 5x4 m. st. (160-360 gon) med spisröse i SSÖ, 1 gärdsgård, 1 källare 4x3 m. (70-270 gon). Enligt skyltning på platsen är Södra Vägtorpet ett kolaretorp som togs upp år 1770 under Silverhytte masugn. Siste brukaren var Gustav Eriksson. Torpet timrades ner 1948 och återuppfördes vid V:a Rävåsen i Karlskoga.
164 11E 0e Torplämning Silverhyttan 1:1 "Norra Vägtorpet". Bebyggelselämningar inom ett 35x25 m. st. område (120-320 gon) bestående av 1 husgrund 4x3 m. (120x320 gon), 1 ekonomibyggnad, 1 källare. grunderna är beväxta med barrskog. Enligt skyltning på platsen togs Norra Vägtorpet upp 1759 av Lars Christoffersson från Grythyttan. Siste brukaren var Karl Jansson-Vesterberg på 1940-talet. Torpet revs 1945-1948.
165 11E 0e Torplämning Immen 1:2-6 "Skräddarlyckan". Bebyggelselämningar inom ett 40x25 m. st. område (NV-SÖ) bestående av 1 husgrund 5x4 m. (60-260 gon), 1 källargrund, 1 gärdsgård cirka 65 m. l. (N-S), 1 gårdsgrund 5 m. l. (30-230 gon). Enligt skyltning vid Ängsfallet med hänvisning till Skräddarlyckan bodde här en skräddare vid namn 'Töm-Olle'.
166 10E 9e Lösfynd Nolby 1:1 Lösfynd av 'hammare'? av sten. Enligt uppgift av Alf Bande 70 år Karlskoga gjorde han fyndet 1966-1967 vid grävning 0.5 m. dj. Fyndet förvaras på Länsmuseet i Örebro där det enligt Alf Bande bedömts som 'en hammare av polsk marmor, datering äldre stenålder'. Enligt skyltning på platsen har i sluttningen mot sjön även hittats en kam av ben och en metkrok av fisk- eller rovdjursben.
167 10E 9e Gårdstomt Åbylund 1:1 "Åbylund". Bebyggelselämningar inom ett 40x25 m. (Ö-V). st. område bestående av 1 husgrund 5x3 m. (N-S). 1 ekonomibyggnad, 1 källare. På grunderna växer sly och buskar. Åbylund var ett kolaretorp där det bodde en man med sina två barn. En dag sände mannen iväg barnen för att ge mat till deras farmor. Barnen kom aldrig tillbaka. Då mannen var fattig sas det att mannen bränt upp barnen i milan där inga rester blev kvar av dem. Uppgift Alf Bande, Karlskoga.
168 10E 9e Lösfynd Östra Kedjeåsen 1:3 Lösfynd, bryne. Påträffat vid inv. 1987. Förvaras hos inv. Brynet är troligen sentida.
169 10E 9f Gruvhål Silverhyttan 1:1 "(Blamkaberggruvan)". 1) Gruvhål ca 10x6 m. (160-360 gon--80-280 gon). Vattenfyllt. 2-4 m. dj. ned till vattenytan. Mot VSV är en avvattningsränna 10 m. l., 1-1.5 m. br. och 0.5-2 m. dj. S-SV om gruvhålet är två skrotstensvarp ca 12x8 m. st. (Ö-V) respektive 5 m. i diam. och 2.5-1.5 m. h. 10 m. SSÖ om nr. 1 är: 2) Skärpning möjligen igenfyllt gruvhål 6x4 m. (160-360 gon). 1.5-2.5 m. dj. till massor i bottnen(grävd ränna mot VSV ca 5 m. l., 2 m. br. och 2 m. dj. Mellan och VSV om nr. 1 och nr. 2 är en vinkelbyggd konstruktion av skrotsten 5x4 m. (NNV-SSÖ) bestående av två intill 1 m. br. murar. Hegardt 'den s.k. Blamkabergsgruvan vid den s.k. Farfars backe strax norr om Silverhyttan'.
170 10E 9f Sågverkslämning Silverhyttan 1:1 Sågverkslämnig inom ett 50x20-30 m. st. område (ÖSÖ-VNV) bestående av 4 byggnadsgrunder. 1) Byggnadsgrund 7x5 m. st. (130-330 gon) och intill 2.5 m. h. av 0.6-1.2 m. st. tuktad gråsten. 2 m. 135 gon om nr. 1 är: 2) Byggnadsgrund 7x5 m. st. (140-340 gon) och intill 2.5 m. h. av 0.6-1.2 m. st. tuktad gråsten. 4.5 m. S om SV hörnet av 1 är: 3) Byggnadsgrund 4.5x2.5 m. st. (NV-SÖ) och 0.2 m. h. av 0.2-0.3 m. st. stenar. 6.5 m. 120 gon om Ö hörnet av nr. 2 är: 4) Byggnaddsgrund 14x7 m. st. (130-330 gon) och 0.2-0.6 m. h. Uppdelad i 4 sektioner 2-4.5 m. br. begränsde av stenmur. Nr. 1 och 2 är belägna omedelbart intill bäckfåra. Sågverk enligt uppgift av Alf Bande, Karlskoga. Enöigt Hegardt Alkvettern uppfördes sågen 1749 och lades ned i början av 1900-talet.
171 10E 9e Torplämning Immen "Imhöjden". Bebyggelselämningar inom ett 35x20 m. (NÖ-SV) st. område bestående av 1 husgrund 7x6 m. (N-S) med rester av skorstensstock samt 1 källargrund. Området är beväxt med planterad gran. I anslutning till bebyggelsen är gamla åkerytor och spridda odlingsrösen.
172 10E 9f Gruvhål Björndalen 1:4 "(Järngruvan)". Gruvhål 23x10 m.(ung. NV-SÖ) vattenfyllt 1-2.5 m. ner till vattnet. I ÖNÖ är en avvattningsränna. 10 m. Ö om gruvhålets S ände är en husgrund 6x5 m. (190-390 gon). Vallarna är ca 1 m. br. och 0.5-1 m. h. och består av kallmurad skrotsten (0.3-0.1 m. st.). I NV finns en 2 m. br. öppning. I SÖ finns en uppmurad eldstad 1.5x1.5 m. st. 10-20 m. N-NÖ om gruvhålets NV ände är två st. rektangulärra 5x2 m. st. och två kvadratiska skrotstenshögar 2x2 m. st., 0.3-0.5 m. h. NÖ om gruvhålet är skrotstensvarp kan vara 'Järngruvan' enl. SOA:s tilläggslista. Se skiss i pärm.

173 10E 7f Gruvhål Granberga 1:22 Gruvhål 7 m. i diam. Vattenfyllt 0.2-0.7 m. dj. Omedelbart SV om gruvhålet är ett skrotstensvarp 12-13 m. i diam. och intill 2 m. h.
174 10E 9f 10E 8f Gruvområde Malmhöjden 1:3 "(Järngruvan)". Gruvområde 100x50 m. (N-S) bestående av 5 gruvhål varav ett igenfyllt, 2 skärpningar och 3 husgrunder. 1) Gruvhål 15x14 m. (ung. N-S) vattenfyllt 0.5-2 m. till vattenytan. 17 m. S om nr. 1 är: 2) Gruvhål 4x3.5 m. (Ö-V) vattenfyllt. 2-3 m. till vattenytan. 2 m. NÖ om nr. 2 är: 3) Gruvhål 3x3 m. st. igenfyllt intill 1 m. dj. 5 m. SSÖ om nr. 2 är: 4) Gruvhål 14x2-6 m. (N-S) vattenfyllt 1.5-3 m. dj. till vattenytan. 2 m. V om gruvhålet är en skärpning. 4 m. VSV om S änden av nr. 4 är: 5) Gruvhål 20x3-6 m. (N-S) vattenfyllt 0.3-2 m. dj. till vattenytan. V om gruvhålen är två skärpningar. I områdets SSÖ del är två husgrunder i betong 6.5x4 m. resp. 4x4 m. st. V om nr. 4 är ytterligare en husgrund 8x5 m. st. med rest av skorstensstock i mitten. Ö om gruvhålen är skrotstensvarp. Samtliga gruvhål kringgärdade med stängsel. Området utgörs av röjd skogsmark.
175 10E 9f Naturföremål med namn och tradition Södra Jungfruboda 1:1 "Björnstenen". Naturbildning med namn och tradition bestående av ett stenblock 5x4 m. st. (50-250 gon), 2 m. h. av granit. Mossbevuxet. Här sköts för 'över hundra år sedan' socknens sista björn. Skytten hette Döve. Den skadeskjutna björnen lär ha bitit sig fast i hans fot. Döve skall dock ha överlevt vilket inte björnen gjorde. Uppgifter lämnade av Erland och Knut Eriksson, Granåsen 85 resp. 92 år. Historien om sista björnen vid Björnliden är allmänt känd bland folk i bygden.
176 10E 9f Gruvhål Hållsjötorp 1:7 Gruvhål 6x4 m. st. (180-380 gon). Vattenfyllt. 2-4 m. till vattenytan. 20 m. SÖ om gruvhålet är mellan några större fasta block en stenkonstruktion 4x3 m.(N-S). Eventuellt resterna av en koja. 1 m. SV om konstruktionen är en grävd grop 2x1.5 m. och 0.5 m. dj. Ö om gruvhålet är ett skrotstensvarp 13x5 m. (Ö-V) och 1-4 m. h. Enligt Knut Eriksson 92 år Granåsen provsprängdes här efter malm för Hällsjöhyttans räkning. Se skiss i pärm.
177 10E 9g Gränsröse S. Jungfrub.1:1, Björnd.1:2 o. Bofallsh.1:7 Gränsröse 2 m. i diam. och 0.5 m. h. av kallmurad gråsten (0.1-0.5 m. st.). Med rest av sten i mitten.
178 10E 9g Torplämning Bofallshöjden 1:8 "Övartorp". Torplämningar inom ett 40x20 m. st. (N-S) område bestående av: 1 husgrund 7x5 m. st. (Ö-V) med rester av skorstensstock. 25 m. S om denna är en ekonomibyggnad 5x5 m. st.(N-S) på dess Södra gavel är en uppfartsramp. 4 m. Ö om ekonomibyggnaden är en jordkällare 4x2 (Ö-V). Lämningarna är beväxta med gräs, nässlor och sly. Området mellan lämningarna är röjt och gräsbevuxet. Se skiss i pärm.
179 10E 9g Torplämning Bofallshöjden 1:2 "Bofalla". Torplämning inom ett 30x25 m. (140-340 gon) st. område bestående av 1 husgrund 8x6 m. st. (180-380 gon) med rester av skorstensstock, 10 m. 320 gon om denna är lämningarna av en jordkällare 5x4 m. (180-380 gon) och 2 m. dj. Lämningarna är beväxta med gräs och sly. Bebyggelsen ligger inom ett område med odlingsrösen 300x100 m. st. (N-S) bestående av ca 20 odlingsrösen 1x1-3x15 m. st. och 0.5 m. h. Se skiss i pärm.
180 10E 9g Bebyggelselämningar Gällsjön 1:1 "(Gällsjön) Gällsjötorp". Bebyggelselämningar inom ett 80x20 m. st. område (N-S) bestående av: 1 husgrund 10x5 m. st. (Ö-V) uppförd av slaggsten intill S långsidan är en skorstensstock, 1 ladugårdsgrund 10x8 m. st. (N-S) uppförd i slaggsten och cement samt en uthusbyggnad 5.5x4 m. st. (Ö-V). Området utgörs av öppen hagmark beväxt med enstaka lövträdsbestånd. Ö om bebyggelsen är gamla odlingsytor och smärre odlingsrösen. Ca 130 m. 20 gon om bostadshuset är två fallfärdiga uthusbyggnader i trä.
181 10E 9g Torplämning Gällsjön 1:1 "Jonsbo". Torplämningar inom ett 40x30 m. st. område (NÖ-SV) bestående av: 1 husgrund 5x4 m. st. (Ö-V) och en jordkällare 6x4 m. st. (Ö-V), 1.5 m. dj. S om lämningarna är ca 10 odlingsrösen inom ett 200x100 m. st. område (N-S). Enligt skyltning på platsen togs torpet i bruk 1833-35 ägare var Anders Jansson. Jonsbo var ett av fyra torp vid S delen av Gällsjön, Gällsjötorp, Pyrbo, Roligheten o. Jonsbo. Här fanns god tillgång på slåttermarker och närhet till en viktig vattenled från Trehörningen, L. Gällsjön, S. Gällsjön vidare genom Romälven till Tvärådammen varifrån vattnet leddes ner till den viktiga masugnen hyttan vuid Karlsdal. Jonsbo slutade brukas på 1930-talet. (Irholm 1983, Domänverket.)
182 10E 7e Torplämning Karlskoga stad 6215 "Reinholdst. (Renhult.)" Torplämningar inom ett 70x50 m. st. område (80-120 gon) bestående av: 1 husgrund 10x5 m. st. (Ö-V) med rester av skorstensstock och järnspis 1 jordkällare 6x5 m. st. (Ö-V) uppförd i slaggsten, 1 ladugårdsgrund 13x8 m. st. (N-S) samt 2 st. uthusbyggnader 7x3 m. st. (40-240 gon) och 6x4 m. st. (N-S). Lämningarna är beväxta med sly och gräs. Renhultstorpet enl. SOA. Se skiss i pärm.
183 10E 7e Fördämningsvall Karlskoga stad 6215 Fördämningsvall 21 m. l. (80-280 gon) 1.5 m. br. Uppförd av sten 0.2x0.2-0.5x0.5 m. st. Vallen är raserad i mitten och mellan stenarna växer gran. Den största 0.5 m. i diam. Enligt Evert Karlsson Lunedet anlagd som fördämning till branddamm vid kolmilning.
184 10E 7e Fördämningsvall Karlskoga stad 6215 Fördämningsvall 20 m. l. (Ö-V) och 2 m. br. Uppförd av sten 0.2x0.2-1x0.8 m. st. och jord. Ö om vallen är tre grävda gropar 1.5x1.5 m. st. och 0.4 m. dj. Vallen är raserad i mitten och beväxt med sly och småträd. Enligt Evert Eriksson, Lunedet anlagd som fördämning till branddamm vid kolmilning.
185 10E 7e

Hyttområde

Lundedet "Knappforshyttan". 110x50 m. st. (180-380 gon) bestående av rostugnsruin, kolhusgrund och byggnadsgrund. 9 m. 190 gon om väg (90-290 gon) och 24 m. 235 gon om mitten av vägskäl är: 1) Rostugnsruin 24x15 m. st. (85-285 gon) och 0.3-2 m. h. Uppförd av huggen gråsten starkt raserad i V delen där den också har största höjden. 8 m. 285 gon om den Ö ytterbegränsningen är rester efter rostugnspipan 5 m. i diam. och uppförd av huggna stenblock 0.5-1 m. st. Den NV begränsningen utgörs av en bågformad mur av slaggstensblock 6 m. l. (140-240 gon) och intill 2 m. h. raserad i S delen SSÖ om rostugnen finns en större grop 10 m. i diam. och 0.3-2 m. h. Plats för flyttad masugn? Omedelbart NV om rostugnen är en byggnadsgrund 9x4 m. st.(80-280 gon). Eventuellt rester från turbinhus. Från rostugnsruinens N långsida 2 m. Ö om strömfårans krön utgår 1 7 m. l. stenmur(185-385 gon). Den är 1.5 m. h. mot V. Omedelbart SÖ om bäckkröken är ett betongfundamant 3x1 m. st. och intill 1.2 m. h. Rostugnsruinen är beväxt med tall, björk och asp samt gräs och sly. 16 m. 170 gon om VSV hörnet av nr. 1 är: 2) Kolhusgrund 50x17 m. st. (NNV-SSÖ) bestående av en avplanad yta i kanten omgiven av glest liggande 0.7-1 m. st. och 0.2-0.4 m. h. grundstenar. Eventuellt lämningar efter flera byggnader. Området är dränerat med diken och beväxt med lövträd och gräs. 17 m. 145 gon om SSV hörnet av nr. 2 är: 3) Byggnadsgrund uppfartsramp mycket diffus och raserad ca 20x10 m. st. (90-290 gon, 60-260 gon) och intill 1.5 m. h. Bäst bevarad är NV långsidan. Beväxt med småträd, sly och gräs. Hyttans slaggvarp är enl. inv. 1956 bortfraktat. På andra sidan vägen N om ovan beskrivna rostugnsruin skall malmtorget ha legat. Den första hyttan vid Knappforsen byggdes 1655 (se inv. nr. 44). År 1754 anlades en sågkvarn och 1852 invigdes slussarna vid Knappforsen. De ovan beskrivna lämningarna härör från den 1872 anlagda nya hytan på Ö sidan om strömmen. Driften flyttades då hit från Silverhyttan. 1891 lades hyttan ned och driften flyttades igen nu till Bofors. Se skiss i pärm.
186 10E 7e Torplämning Rosensjö 1:6 "Husåsen". Torplämningar inom ett 30x15 m. st. område (Ö-V) bestående av: Byggnadsgrund 7x5 m. st. (140-340 gon) mycket diffus och utan skorstensstock. 15 m. Ö om byggnadsgrunden finns en: Jordkällare 5x4 m. st. (120-320 gon). Lämningarna är bevuxna med granskog. I åkerkanten finns enstaka block av sinnersten och även slaggbitar. Backstuga enl. häradskartan.
187 10E 7e Stenkistor Spjutberg 1:2 Stenkistor 6 st. 2x2 m. st. (110x310 gon). Kistorna byggda av knuttimrade stockar och fyllda med sten (0.2-0.5 m. st.) Mellan de fyra mellersta kistorna löper en sträng av timmerstockar. Avståndet mellan kistorna är ca 10 m. l. Hela konstruktionen som löper från holmens Ö spets 110 gon är ca 75 m. l. och avslutas med ett stort stenblock. Stenkistorna avgränsar det farbara vattnet från forsen. Enligt Evert Eriksson, Lundedet så har dessa använts när man spelade upp pråmar för forsen. Detta är innan 1880-talet då forsen gjordes lugnare genom uppdämning varför stenkistorrna bör vara från den första hyttiden 1650-1880.
188 10E 7e Torplämning Rosensjö 1:2 "Lindfallet". Torplämning inom ett 40x30 m. st. område (Ö-V) bestående av en jordkällare 5x4 m. st. (N-S). Inom området är ett flertal röjda ytor och spridd odlingssten. Lämningarna är täckta av gräs och björksly.
189 10E 7e Torplämning Rosenmyren 1:4 "(Sv. Jontorpet el. Hålst.)" Torplämning bestående av gropen efter en backstuga 8x4 m. st. (120-320 gon) och 1.5 m. dj. Lämningen är bevuxen med gran och björk.
190 10E 7f Gruvhål Granbergsdal 1:2 Gruvhål 6x5 m. st. (Ö-V) vattenfyllt 0.5 m. dj. ner till vattnet. 35 m. 180 gon om gruvhålet är bebyggelselämningar efter Säkerbo(se nr. 192). I området är det mycket tätt vegetation av sly och gräs. Ö om gruvhålet är ett troligt skrotstensvarp övertorvat. Se skiss i pärm.
191 10E 7f Gårdstomt Höjden 1:1 "Höjden". Bebyggelselämningar inom ett 160x80-50 m. st. område (NÖ-SV) bestående av en husgrund 10x5 m. st. (N-S) 30 m. V om denna är en jordkällare 4x4 m. st. (Ö-V) välbevarad. 25 m. 380 gon om husgrunden är en ladugårdsgrund 6x5 m. st. (N-S) med i N änden en cementerad vattenho. I områdets S del är ytterligare en husgrund 7x6 m. st. (Ö-V) med rest efter skorstensstock i NV hörnet samt i V delen ännu en jordkällare. Lämningarna är rtäckta av gräs och nässlor. I området finns en stor lind, en lönn och en ek.
192 10E 7f Torplämning Granbergsdal 1:2 "Säkerbo". Torplämningar inom 30x10 m. st. område (Ö-V) bestående av en husgrund 4x5 m. st. (N-S) i Ö delen finns en skorstensstock. 25 m. Ö om Hg är en jordkällare 4x3 m. st. (130-330 gon). 35 m. 380 gon om Hg är ett gruvhål (se nr. 190). Lämningarna är täckta med tät vegetation av sly och gräs. Namnet Säkerbo enligt uppg. av Granbergsdals byalag. Backstuga enl. Häradskartan.
193 10E 7f Slaggförekomst Granbergsdal 1:2 Slaggförekomst bestående av en bottenskålla 1.1x0.8 m. st. (N-S) 0.2 m. tj. Färgen är svart, grå och rostbrun. Den yta som är vänd uppåt är jämn och relativt slät undersidan förefaller ojämnare. Mitt i klumpen finns ett runt hål. Detta är 0.25 m. i diam. vid öppningen och 0.15 i botten. Hålet är 0.8 m. dj. I botten finns ett mindre hål 0.04 m. i diam. Från hålet i mitten finns två stycken springor, luftkanaler? 0.05-0.01 m. st. dessa vätter mot Ö. I den grop där skållan påträffades 2 m. Ö om nuvarande platsen finns mindre bitar och enstaka block av sinnersten. Det ligger även ett par huggna granitblock här. Området är bevuxet av gräs och sly. 120 m. 360 gon från skållan har torpet Slaggbo legat. (nr. 194). 33 m. 290 gon om fyndet ligger en jordkällare uppförd av ovanligt stora 0.5-1 m. st. huggna granitblock. Se skiss i pärm.
194 10E 8f Torplämning Granbergsdal 1:6 "Slaggbo". Torplämningar inom ett 20x20 m. st. område (30-230 gon) bestående av rester efter en husgrund mycket diffus bestående av spridda huggna stenblock troligen förstörd vid vägbreddning och en jordkällare 5x5 m. st. (N-S) byggd av sinnersten på V sidan vägen. Lämningarna är bevuxna med sly och gräs.
195 10E 7f Slaggförekomst Granbergsdal 1:5 "(Busshyttan)". Slaggförekomst inom ett 25 m. l. område i bäck (N-S). Spridda slaggbitar 0.05-0.2 m. st. Slaggen är gråvit och brun. Relativt tät och kompakt. I massan sitter mörkare blåa och svarta silikatglasbitar. I slaggen finns även träkolsbitar. Slaggförekomsten ligger 150 m. NV om torpet Busshyttan och 200 m. S om fördämning av bäcken. Området är tätt bevuxet av alsnår och kärrgräs.
196 10E 7g Torplämning Skråmmen 1:5 "Nalavi". Torplämningar bestående av 1 husgrund 6x5 m. st. (160x360 gon) med rester av en skorstensstock. Ö om hg finns en röjd yta. Lämningen är gräsbevuxen.
197 10E 7g Torplämning Högfors 1:8 "(Hagtorpet) Hagen". Torplämningar inom ett 60x20 m. st. område (50-250 gon) bestående av en husgrund 7x5 m. st. (N-S) med rester av skorstensstock. 15 m. NÖ om hg är lämning av uthus 3x3 m. st. (N-S). 45 m. SV om hg är jordkällare 3x2 m. st. (50-250 gon) och 1.5 m. dj. Marken uppläts 1855 av bergsman Jari Jansson Högfors till Anders Nilsson i Bäck som arrenderade torpet på 50 år. Det revs 1905. Uppgifter av Granbergsdals byalag. (En julhelg skall torparen i brist på annan mat ha stekt upp bären från den oxel som fortfarande står N om uthusgrunden. Han föråt sig dock och magplågorna gjorde att hans skrik hördes hela julaftonskvällen över bygden.)
198 10E 7g Torplämningar Högfors 1:7 "Slåfallet". Torplämningar bestående av en husgrund 6x4 m. st. (Ö-V) med rester av en skorstensstock. Husgrunden ligger inom ett röjt omrråde ca 100x30 m. st. (N-S). I området finns också flera odlingsrösen. Torpet togs upp under tidigt 1800-tal och lär ha bestått av 4 1/2 tunnland bördig sandjord. (Uppg. lämnare Granbergsdals byalag).
199 10E 7g Lösfynd Skråmmen 1:28 Lösfynd holkyxa av brons 5.6 cm. l. Fyndet gjort vid Svartälvens strand av förvaltaren på gården Skråmmen 1911. Förvaras på Örebro Läns Museum Inv. nr. 3828. Svartälven är uppdämd genom skråmforsens kraftstation exakt plats för fyndet är därför osäker.