OM KARLSKOGA BERGSLAG.
Nils Kjellin § 1 § 2 § 3 § 4 § 5 § 6 § 7 § 8 § 9 § 10 § 11

 

 

 

§ 3.

Att invånareantalet på det nya området högeligen tillväxte under hertigens styreskap, bör icke betviflas; knappast troligt är dock, att detta genast gjordes till bergslag. Emellertid fins det en sägen, på hvilken några af dem, som i en föregående tid skrifvit om saken, och framför allt herr DYRINGIUS, nerking, i sin dissertation »De metallis», hållen i Upsala 1673, grundat sina påståenden, som berättar, att hertig Carl förvandlat den nämda Bodaskogen till bergslagsområde. Det är dock mera troligt, att hertig Carl visserligen haft i tankarne, att vår trakt skulle drifva någon bergshandtering, men att han af mera maktpåliggande omsorger hindrats att i lifstiden fullfölja sin plan i detta hänseende. Här funnos nämligen hvarken hyttor eller järnverk före 1637. De första privilegier, som, åtminstone så vidt jag har kunnat finna, blifvit meddelade åt inbyggare i vår trakt, utfärdades i drottning CHRISTINAS namn af förmyndareregeringen i Örebro d. 6 Maj år 1639.* I den nämnes dock ingenting om bergshandtering, utan befolk-ningen kallas såväl här som i andra handlingar af tidigare datum icke bergsmän, utan bönder. Privilegier, som åsyfta bergshandtering, utfärdades af drottning Christina den 30 Okt. år 1650.** Från denna tid började våra sockenbor att anses som bergsmän f); och erhöllo de sedermera under årens lopp privilegier*** af hvarjehanda slag.

Beträffande den civila förvaltningen har på vår trakt gällt liknande bestämmelser och enahanda rättsordning som i det öfriga Vermland, och då i mån af folkökningen tvister uppkommo, afgjordes dessa af underlagmän g), hvarom, så vidt jag vet, året 1629 lemnar det första vittnesbördet h). Vid denna sakernas ordning förblef det ända till år 1668, då provinsen Vermland på egen begäran erhöll särskild häradsrätt, hvarom kungl. dekret utfärdades d. 18 Sept. samma år.* I denna stadga bestämmes det, att vår trakt skall höra till den del af Vermland, som från äldsta tider till våra dagar burit namnet Östra-sysslet i).

__________

f) Samma uppgift återfinnes i PALMSKÖLDSKA samlingarna, ur hvilka jag vill anföra följande: »Carlskoga socken . . . (dess inbyggjare hafva åhr (Visserligen finnes ej året utsatt, men enligt Bergskollegii handlingar kan det ej vara annat än 1650) fådt Dr. CHRISTINAE resolution och befallning, att dhe skulle emottaga Bergsbruk och blifva Bergsmän, det dhe och sedan efter yttersta förmögenhet skola sökt efterkomma, så att dhe förutan hambrar, til tolff Masugnar däruti Socknen upbygt, af hvilka til Kongl. Maj:ts ock Kronans inkompst åhrligen utgjöres 130 à 140 Skeppund tackjern, dock med deras stora besvär, omkostnad, mödo ock arbete, emedan somblige af Bergsmännen hafva 7, 6, 5, 4, Men ingen mindre än 3 1/2 mil ifrån sina Hyttor ock Maasugnar til Grufvan efter mallm, förty at the hema uti Socknen med största fliit efter mallm sökt, och därpå bekåstat några 100 dagsvärke, dock icke kunnat finna någon som duglig är.

* Bör vara 5 mars 1639. Denna handling finnes intagen i »Karlskoga krönika» sid. 373 .

Utg:s anm.

** Anf. st. sid. 392.

***Att ord för ord återgifva lydelsen af vår orts privilegier, skulle allt för mycket taga tiden i anspråk; jag will därför endast i korthet angifva deras hufvudsakliga innehåll: D. 5 Martii 1539 1) i Örebro, gaf Riksregeringen Socknen befrielse för alt oordenteligit och egenvilligt betungande med Gäst- ock skjutsnings besvär, samt om någon hade där hemman i förläning eller tildelning, han icke skulle hafva magt tränga bonden från hemmanet utan låta honom den besittja, så 1änge han däraf gående rättighet, efter sin pligt ärlägger, och där gör skäl före.

D. 27 Oct. 1647: Confirmerade Drottning CHRISTINA 1639 års resolution, til alla sina delar efter orden i klara bokstafven.

D. 30 Oct. 1650: Gaf Dr. CHRISTINA en resolution af 4 puncter, hufvudsakeligen at Bergsmännen få odrifne, för skatt och utlagor njuta och besitta deras bergsmanshemman.

D. 11 Dec. 1667: Riksregeringens resolution, at som denne Bergslag, framför andra bergslager i riket är med Landtogs gjärden besvärad, så at de i sina blåsningars fortsättjande hindras, ehuru denna gjärd är til hälften förmedlad; så skola de för den samma aldeles befrias, så framt de drifva blåsningarne så högt, at hvart helgärds hemman kan frambringa 2 Skpd. Tackjärn i Tionde och de mindre i proportion.

D. 6 Oct. 1673: Stadfästade Morning CARL XI alla ofvannämnde Kungabref ock Resolutioner, til alla sina delar ock innehåll, för ortens då varande inbyggare, ock dess efterkommande, ock befriar i synnerhet Carlskoga för alla stora Gjäst ock Skjutsnings besvär, m. m. Dessa privilegier förvaras alla i afskrift bland öfverdir. EM. AF GEIJERSTAMS samlingar, af hvilka jag med utmärkt välvilja tillåtits taga del.

1) Tryckfel för 1639.

Utg:s anm.