OM KARLSKOGA BERGSLAG.
Nils Kjellin § 1 § 2 § 3 § 4 § 5 § 6 § 7 § 8 § 9 § 10 § 11


Alkvetterns säteri


Bofors


Björkborn


Strömsnäs


Degernäs

 

§ 7.

Vårt bergslagsområde omfattar inalles 64 17/24 hemman. Af dessa äro 38 3/4 skattehemman, 16 23/24 krono-, 2 3/4 rå- och rörshemman och 2 säterier; oberäknadt 10 bergstorp, 2 utjordar, 2 bruksgårdar, 40 ej skattlagda torp och 1 prestebol r), hvilka samtliga, flertalet fyrdelade, bebos af folk, som drifver bergshandtering s). Jordmånen utgöres dels af lermylla, här på trakten benämd lenjord, dels af (s. k.) specklera.

Bland traktens egendomar förtjänar i främsta rummet nämnas Ahlqvitterns säteri i Bjurkärns socken, beläget vid nordsidan af sjön Alkvettern på en af de vackraste punkter i hela Vermland. Gården är af ansenlig ålder. Trots efterforskningar har jag dock icke lyckats utröna, vid hvilken tid den blef frälsegods. Under sådan titel finnes egendomen emellertid införd i 1544 års jordebok och räknas då tillhöra den i det föregående omnämda Varnums skogsbygd. Den hade sålunda frälserättigheter redan innan hertig CARL lät uppodla trakten. Rörande gårdens äldste egare är ingenting kändt, men i de offentliga urkunderna möta under skilda tider namnen Boo Ribbing, Sophia Stenbock* samt medlemmar af slägten Lilljehök, hvilka senare omkring år 1660 öfverläto eganderätten till godset åt Elias Linderot. Denne förenade härmed Silfverhyttans masugn och järnverken vid Laanfors, hvilka voro i Linrothska familjens ego till år 1769, då de öfverlätos till öfverdirektören välb. herr Em. af Geijerstam. Till gården hör tillräckligt med skog, som mest användes till järnverken vid Laanfors, fruktbara åkrar, ängar med frodig gräsväxt, en stor och vacker trädgård, där Linrothska familjen låtit anlägga ett orangeri t).

Säteriet Boo i Karlskoga socken är beläget ej långt från kyrkan och har ett behagligt läge. Åkrar och ängar äro af utmärkt beskaffenhet och trädgården ej oäfven. Egaren till garden var en gång en medlem af den berömda Bjelke-slägten (måhända just den Thure, hvilken såsom bekant blef halshuggen i Linköping). Medan denne råkat i onåd hos regeringen, blef hans egendom omkr. år 1600 u) tilldömd kronan. Från kronohemman blef Boo sedermera skattehemman och med sådan eganderätt erhöll assessor P. Doberus år 1630 gården af konung GUSTAF ADOLF.* Åt egendomen beviljades omsider frälserättigheter den 9 Maj år 1649, samtidigt med att den då öfvergick i statssekreteraren Liljeströms ego v). Dennes efterkommande afträdde besittningsrätten åt inspektor Chrisp. Flygge. Med gården voro då äfven järnverken vid Björkeborn och Bofors förenade. Dessa besittningar öfverlätos sedermera samtliga till en viss Jacob Robsahm och dennes barnbarn erhöllo af konung FREDRIK I tillståndsbref på att, ehuru ofrälse, få hafva gården i sin ego. Järnverket vid Björkeborn tillhör ännu samma familj, under det att själfva gården i förening med Boforsverket oupphörligt bytt om egare.

Utom de nu nämda finner man inom Karlskoga socken endast få egentliga bruks- och herregårdar; bland dessa nämnas i främsta rummet Strömsnäs och Degernäs, hvilka tillhöra egarne af Degerfors järnverk. Strömsnäs, som helt nyligen uppodlats och byggts, är beläget söderut vid sockengränsen. Degernäs ligger en fjerdingsväg längre i norr. Båda hafva ett vackert läge vid Letelfven. Åkrar och ängar gifva rik skörd, jordmånen är fruktbar och skogen ymnig, hvilken senare är bestämd att användas för järnhandteringens behof. Gården Vahlåsen, som hör till Vahlåsens järnverk, är belägen på östliga stranden af sjön Möckeln, där, hvarest ån Vahlan har sitt utlopp i sjön. Gården Björkeborn, som tillhör egarne af Björkebornsverket, ligger vid Timselfven invid själfva järnverket. Här finnes en nyligen anlagd trädgård, som ter sig synnerligen lofvande. Åker och ängsmark såväl till denna gård som till gården Vahlåsen är af ungt datum, och befinner sig i ständig tillväxt genom nyodling på tjänliga ställen. Gården Carlsdahl begyntes år 1737 att odlas och byggas vid Svartelfven af öfverdirektören Carl Dan. Luthman. Denna gård upptager Karlskoga sockens äfvensom provinsen Vermlands yttersta gränsområde. God ängsmark finnes och icke oäfna åkrar, ehuru nyodlade. Hit hör ett vidsträckt skogsområde. Förutom kyrkoherdebostället finnas på vår trakt boställen för komminister och länsman. Med hänsyn till skogsegor, åkrar och ängar äro de väl utrustade. Alla öfriga gårdar i socknen äro bergsmanshemman. Invånareantalet i sin helhet belöper sig detta år till 5,074 x).

__________

r) För dessa uppgifter liar jag att tacka nuvarande fogden Gust. Broling. Före honom hafva följande personer förvaltat detta embete: år 1620 Gil. Matsson; år 1629 Mårt. Drotz; år 1645 Olof Olsson, bergsman; år 1654 Gilius Giliusson; år 1665 Henr. Johansson; år 1679 Joh. Norin; år 1689 L. Wikland; år 1691 N. Norman; år 1692 E. L. Ekman; år 1695 H. Staf; år 1711 A. Berger; år 1726 J. Berg; år 1729 Joh. Beckman; år 1746 P. Collin.

s) Nedanstående anteckning, solo måhända anger, att nästan hela området fordom ansågs vara - att jag så må säga - regalt, har meddelats mig ur Pl. R. och C. D. FERNOWS saml.: »År 1667 den 6 Juli gaf K. CARL den XI Assessor Magnus Cronström förpantningsbref på Carlskoga, för 9264 dal. 14 öre 9 1/3 pgr. S:mt, hvilket blef Transporterat på Cancelleren Esaias von Puffendorf 1679 den 1 Juli. Detta blef sedan öfverlämnat till Robsahmiske arfvingarna på Bofors, hvilka icke förr än 1753 d. 31 Oct. blefvo af Kammar Collegio utlöste, med 3335 dal. 4 pgr. S:mt. resterande capital ock interesse.»

t) I huru hög grad denna egendom under loppet af ett århundrade gått framåt, utvisar en af Lilljehökarne undertecknad och till den nye egaren El. Linderot öfverlemnad inventarieförteckning. Årliga utsädet var på den tiden endast 6 tunnor säd och höskörden belöpte sig ej till mera än 40 lass. Numera utsås 100 tunnor, och ända till 1,000 lass hö skördas och inbergas i ladorna. Visst är att egendomen på ett märkligt sätt upparbetats at väb. af Geijerstam. (Se gamla handlingar, som förvaras på Ahlqvittern.)

u) Karlskoga dombok.

v) Riksrådet Chr. Bondes i drottning CHRISTINAS namn utfärdade bref om denna sak har jag själf sett i bevittnad afskrift bland handlingar, som förvaras på egendomen Boo. x) Den årliga skatten, såväl den af gårdarne, som den personliga, utgör ungef. 1570 daler s:mt, utom 104 tunnor spannmål jemte ränta, som beräknas för vissa allmänna behof.

* Sofia Stenbock, + 1662, enka efter kanslirådet Per Nilsson Natt och Dag, egde det närbelägna frälsehemmanet Ullvettern. Däremot egde hon icke Alkvettern. Vid Karlskoga häradsting den 7 februari 1651 »beviljades syn emellan Ullvettern, välb. h:u .Sofia Stenbocks frälse, och Bjurkärnstorp, krono».

Utg:s anm.

* Assessor Dober köpte Bo hemman till skatte enligt bref den 10 mars 1630.

Utg:s anm.