Mor i Vall
Kalle Thyras | Mor i Vall | Alfred Nobel | Boås-Beata

 

Maria Nilsdotter *11/4 1811 +31/10 1870

Bergsmannen Nils Olsson och hans hustru Maria Ersdotter fick sju barn, sex pojkar och en flicka som fick namnet Maria.

Redan 129, 18 år gammal, gifte hon sig med Jonas Jansson från Skinnerbo. De bodde först i Backeberga ett par år och där föddes äldsta sonen Carl Johan. Efter två år flyttade de till Vall och då byggdes det boningshus, som fortfarande finns där.

Jonas var snickare och gjutare och arbetade i Granbergsdals hytta. Hustrun, Maria hade säkert fullt upp med arbete, för barnaskaran ökade. Sju barn föddes, tre söner och fyra döttrar. En son dog som barn.

1846 kom prästen Erik Berggren till Karlskoga och stannade i fyra år. Han predikade ett evangelium, som väckte människor till insikt om att de behövde söka Gud till frälsning. Bland dem var Maria Nilsdotter i Vall. På hennes gravsten har sonen Carl Johan skrivit "Omvänd till Herren 1847".

Våren 1849 dog maken Jonas hastigt och Maria var änka med sex barn. Tillsammans med barnen Carl Johan, som blivit frälst efter en olyckshändelse i skogen, brodern Jan Gustav och systern Maja Lisa som konfirmerades av pastor Berggren innan han lämnade Karlskoga 1850.

Vall blev nu en mötesplats för dom, som ville samlas för att läsa Guds ord, bedja och sjunga. Men det räckte inte för "Mor i Vall", hon ville göra något mer. Det var tre grenar av evangeliskt arbete som Mor i Vall ägnade sitt intresse: barnuppfostran, spridning av god kristlig litteratur och Guds ords förkunnande genom lekmannapredikanter.

Det blev barnuppfostran som tog hennes mesta tid och kraft. På hennes önskan övertog Carl Johan egendomen och åtog sig att försörja sin mor och ha ansvar för sina yngre syskon.

Mor i Vall hade nu mera tid utanför hemmet och började ägna tid åt barnen i Björkborn. Hon började någon gång under 1851 att samla barnen till söndagsskola, säkerligen en av de första i vårt land. Efter en tid tyckte hon att det inte räckte att ta sig an barnen bara på söndagarna och därför började hon skola i Vall med några barn samma år. Det fanns då bara en fast skola i socknen, den nere vid kyrkan som kyrkoherde Morén fått till stånd.

Första tiden höll Mor i Vall sin skola i ett stort rum på övre våningen i boningshuset och hon undervisade själv barnen men snart förstod hon att hon behövde hjälp. Sonen Jan Gustav blev då skolans förste lärare. Han fick senare utbildning till skollärare och arbetade som sådan hela sitt liv.

Snart byggdes ett litet hus, som blev den första skolbyggnaden. Efter några år ersattes den av ett större och bättre skolhus. Skolverksamheten fortsatte i många år och ibland fanns där mellan 50 och 60 barn. Skolåret avslutades vid midsommar med stora festligheter, som hade karaktären av missionsmöte.

 

Vall
Gården i Vall. Till höger en kvarstående del av den byggnad där lektioner och gudstjänster hölls.

 

Mor i Vall fann att skolan inte motsvarade hennes förhoppningar vad gällde barnens uppfostran. De goda intryck som de fick i skolan utplånades i hemmen. Så föddes tanken att hon skulle ha några barn under ständig vård.

År 1858 kunde hon ta emot de två första barnen, två pojkar. Det var inte lätt att få dem. Mor i Vall var "läsare" och fattigvårdsstyrelsen ville inte lämna några barn till henne. På den tiden var det vanligt att de fattiga som kommunen skulle underhålla, bortauktionerades till den minstbjudande. På en sådan auktion ropade Mor i Vall in två pojkar mot en ersättning från kommunen av 25 riksdaler per år. Redan följande år fick hon två till och efter fyra år hade hon tjugo barn.

Det var äldsta sonen Carl Johan, som tillsammans med sin mor tog ansvar för skola och barnhem. Några ekonomiska tillgångar hade man inte, så det kunde hända att Mor i Vall begav sig ut i socknen på tiggarfärd och kom hem med matvaror. Grupper av kvinnor började sy och handarbeta och 1863 organiserades de till en arbetsförening för att stödja barnhemmet ekonomiskt med de sålda arbetena. Föreningen hade åtta avdelningar i olika trakter i socknen.

En annan arbetsuppgift som engagerade Mor i Vall var spridandet av kristlig litteratur. Hon kunde viss år skaffa upp till 400 prenumeranter på Bibelvännen, Lunds Missionstidning och senare Pietisten och Budbäraren.

Mor i Vall fick sluta sitt händelserika och välsignelsebringande liv den 31 oktober 1870.


Litteratur: Mor i Vall hennes barn och deras gärning av Märta Hjelm, Karlskoga 1980.